EESK:s arbetsgrupp arrangerar kritisk granskning av EU Inc med institutionella aktörer

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs arbetsgrupp sammankallade en kritisk granskning av EU Inc-förslaget med centrala aktörer den 21 april 2026, och samlade representanter från Europeiska fackliga samorganisationen, S&D-ledamöter i Europaparlamentet, den spanska regeringen och Europeiska kommissionen. Granskningen blottlade betydande farhågor om förslagets potential att möjliggöra regulatory arbitrage och undergräva arbetarskydd genom uppdelningen av registrerat och operativt säte.

Mötet på hög nivå, som medorganiserades med Europeiska fackliga samorganisationen under temat "28th Regime: Varför ringer larmklockorna?", markerar ett avgörande ögonblick i den lagstiftande processen för kommissionens förslag COM(2026) 321, som presenterades endast en månad tidigare den 18 mars 2026.

EESK:s arbetsgrupp sammankallar granskning med aktörer

Den 21 april samlade EESK:s arbetsgrupp experter från ETUC, S&D-ledamöter, den spanska regeringen och Europeiska kommissionen för att granska den pågående strävan efter konkurrenskraft, kommissionens förslag om 28th Regime, även känt som EU Inc-förslaget, samt Quality Jobs Act. Konferensen utgjorde en del av arbetsgruppens kategorisammanträde med titeln "Workers' Voice for more democratic participation."

Granskningen undersökte Europeiska kommissionens nyligen framlagda förslag om en 28:e bolagsrättsregim (EU Inc) syftande till att stödja nystartade företag, vilket väcker farhågor om potentiell urholkning av arbetstagarrättigheter. För att hantera dessa farhågor samlade arbetsgruppen och ETUC experter från fackföreningar, arbetsgivarorganisationer, Europeiska kommissionen och Europaparlamentet för att diskutera förslagets konsekvenser.

Tidpunkten för granskningen är betydelsefull. Europeiska kommissionen har krävt överenskommelse om förslaget före utgången av 2026, vilket skapar intensivt tryck på lagstiftningsprocessen. Arbetsgruppens granskning representerar en av de första större kritiska bedömningarna av förslaget från organiserade arbetsmarknadsaktörer.

Centrala institutionella deltagare och diskussionsram

Granskningen med aktörer samlade ett tvärsnitt av institutionella aktörer med direkt inflytande över EU Inc-lagstiftningsprocessen:

• Europeiska fackliga samorganisationen (ETUC): Representerar 45 miljoner arbetare över hela Europa, ETUC hade redan uttryckt farhågor om förslaget före dess formella offentliggörande
• Socialistiska och demokratiska ledamöter: Ledamöter från Europaparlamentets näst största politiska grupp
• Spanska regeringsrepresentanter: Tillhandahöll ett medlemsstatsperspektiv under Spaniens engagemang med förslaget
• Europeiska kommissionens tjänstemän: Försvarade förslaget och dess avsedda skyddsåtgärder

Deltagarna erkände Europas konkurrenskraftsutmaningar, inklusive minskande investeringar och utflödet av talang och nystartade företag. Emellertid uttryckte medlemmar i EESK:s arbetsgrupp farhågor om förslagets rättsliga grund, begränsade tillämpningsområde, uppdelning av registrerat och operativt säte samt avsaknad av minimiskydd.

Diskussionsramen centrerades kring två nyckelfrågor: huruvida EU Inc-förslaget adekvat skyddar arbetstagarrättigheter samtidigt som det uppnår konkurrenskraftsmål, och huruvida förslagets rättsliga struktur skapar möjligheter för kringgående av regelverk.

Farhågor om arbetarskydd väckta under granskningen

Granskningen blottlade flera strukturella farhågor om förslagets inverkan på arbetsmarknadsstandarder och arbetstagarnas medbestämmanderättigheter.

Medbestämmande och deltagande rättigheter

Lucie Studničná, arbetsgruppens ordförande, sade: "EU Inc har potential att tillåta företag att kringgå nationella medbestämmanderättsregler. Arbetstagarnas deltagande rättigheter skulle följa det registrerade sätet, inte den plats där ledningsbeslut fattas eller där arbetare är anställda".

Denna kritik riktar sig mot ett grundläggande arkitektoniskt val i COM(2026) 321: uppdelningen mellan registrerat säte och huvudsaklig affärsplats. Enligt förslaget tillämpas system för arbetstagardeltagande baserat på jurisdiktionen för det registrerade sätet, även när operativa beslut som påverkar arbetare fattas på annan plats.

"EU Inc har potential att tillåta företag att kringgå nationella medbestämmanderättsregler."

Källa: Lucie Studničná, EESK:s arbetsgruppens ordförande

Regulatory arbitrage och brevlådeföretag

Medlemmar i arbetsgruppen varnade för att detta kunde möjliggöra regulatory arbitrage, brevlådeföretag och urholkning av arbetstagarrättigheter. De varnade också för att förslaget åsidosätter EU:s sociala marknadsekonomigrund, försvagar kontroller och balanser samt riskerar att undergräva arbetarskydd utan att leverera dess avsedda fördelar.

Farhågorna stämmer överens med analys från European Trade Union Institute, som noterade att EU Inc-förslaget minskar bolagsregistreringstiden till under 24 timmar, vilket gör normal due diligence av företagsregister och notarier, inklusive kontroller relaterade till borgenärsskydd, insolvens, skatt och socialförsäkring, praktiskt taget omöjlig.

Strukturella kontra ytliga lösningar

Deltagarna betonade att Europas investerings- och innovationsunderskott inte kommer att lösas genom avreglering utan genom att hantera strukturella frågor såsom volatila energipriser, kinesisk konkurrens och demografisk nedgång. Ett förnyat socialt kontrakt kräver starkare investeringar, rättvisa tekniska övergångar, robust kollektiv förhandling och inkluderande arbetsmarknadsstrategier.

Detta positionerar arbetsgruppens granskning som artikulerande en konkurrerande vision för europeisk konkurrenskraft, en som avvisar förenklade administrativa lösningar till förmån för omfattande industri- och socialpolitik.

ETUC:s formella position

Europeiska fackliga samorganisationen hade redan utfärdat en kritisk bedömning av förslaget omedelbart efter dess offentliggörande den 18 mars 2026. Europeiska kommissionen misslyckades med att uppfylla sitt löfte om att skydda arbetstagarrättigheter i sitt EU Inc-förslag. Som svar på farhågor som väckts av ETUC hävdade Europeiska kommissionen att arbetstagarrättigheter skulle skyddas fullt ut som en del av förordningen, även känd som 28th company regime.

ETUC uppgav: "Arbetande människor lovades att deras rättigheter skulle skyddas fullt ut men dessa skydd syns ingenstans i förordningen. Istället riskerar denna plan fortfarande att skapa kryphål som skulle tillåta arbetsgivare att undvika de mest grundläggande arbetstagarrättigheterna som garanterade lönesatser".

"Arbetande människor lovades att deras rättigheter skulle 'skyddas fullt ut' men dessa skydd syns ingenstans i förordningen."

Källa: Europeiska fackliga samorganisationens uttalande, 18 mars 2026

Inverkan på EU Inc:s lagstiftande tidslinje

Granskningen med aktörer sker vid en kritisk tidpunkt i den lagstiftande tidslinjen, med betydande konsekvenser för förslagets utveckling.

Kommissionens ambitiösa tidslinje

Kommissionen uppmanar Europaparlamentet och rådet att nå en överenskommelse om EU Inc-förslaget före utgången av 2026. Denna komprimerade tidslinje, som sträcker sig över endast nio månader från förslag till antagande, representerar en exceptionellt snabbspårad lagstiftande process för bolagsrättsreform.

Förslaget lämnades som COM(2026) 321 den 18 mars 2026. Det ligger nu hos JURI-utskottet i Europaparlamentet, där det kommer att genomgå detaljerad granskning och ändringar.

Konkurrerande tryck på lagstiftningsprocessen

Arbetsgruppens granskning introducerar organiserade arbetsgivares formella farhågor i lagstiftningsdebatten på Europaparlamentets nivå, där JURI-utskottet kommer att överväga ändringar. Granskningens tidpunkt, bara veckor efter tilldelningen av föredragande i Europaparlamentets JURI-utskott, säkerställer att dessa farhågor når parlamentsledamöterna under den avgörande tidiga utformningsfasen.

Förslaget möter samtidigt tryck från flera håll:

Granskningen ägde också rum bara dagar efter rådets arbetsgruppsgranskning, vilket skapade ett samordnat ögonblick av institutionell granskning över flera EU-organ.

Ändringstryckpunkter

Arbetsgruppens granskning identifierade specifika ändringsprioriteringar som sannolikt kommer att informera facklig opinionsbildning i parlamentet och rådet:

1. Starkare bestämmelser mot missbruk för att förhindra bildande av brevlådeföretag
2. Regler för arbetstagardeltagande som följer operativt säte snarare än registrerat säte
3. Obligatoriska minimala tidsramar för bolagsregistrering som tillåter korrekt due diligence
4. Uttryckligt undantag av EU Inc från sektorer med starka medbestämmandetraditioner

Dessa prioriteringar utmanar direkt centrala designval i COM(2026) 321, särskilt artikel 4:s gap-filling-metod som uppskjuter till nationell lag i frågor som inte omfattas av förordningen.

Nästa steg och aktörers positioner

Granskningen med aktörer etablerar tydliga kamplinjer för den kommande lagstiftningsprocessen, med grundläggande oenigheter om förslagets arkitektur.

Arbetsgruppens och ETUC:s nästa steg

ETUC genomför en grundlig analys av kommissionens förslag och kommer att lägga fram sin fördjupade bedömning inom de närmaste dagarna. Detta formella yttrande kommer sannolikt att informera ändringar som föreslagits av S&D-ledamöter i JURI-utskottet.

Arbetsgruppen inramade granskningen som en del av bredare opinionsbildning för sociala standarder: Att fullborda den inre marknaden kan inte betyda att sänka standarder utan att förstärka de rättigheter och skydd som utgör kärnan i den europeiska sociala marknadsekonomin.

Kontrast till arbetsgivarnas perspektiv

EESK:s arbetsgivargrupp upprätthåller en kraftigt kontrasterande position. EU-kommissionen tillkännagav den nya EU Inc den 18 mars 2026, en enhetlig rättslig ram syftande till att stödja tillväxt och företagande. Detta förslag är ett pragmatiskt och framåtblickande steg för att hantera den långvariga fragmenteringen av den inre marknaden. Genom att erbjuda en direkt tillämplig EU-bolagsform, helt digital bolagsregistrering och en påtaglig minskning av administrativa bördor, tillhandahåller det en välbehövlig väg mot större enkelhet och rättssäkerhet för gränsöverskridande företagande.

Detta ställer EESK:s två stora aktörsgrupper i direkt opposition, vilket speglar bredare europeiska spänningar mellan konkurrenskrafts- och socialskyddsimperativ.

Konsekvenser för parlamentarisk process

Europaparlamentets JURI-utskott står nu inför utmaningen att förena dessa konkurrerande positioner. Utskottet måste navigera mellan:

• Kommissionens tryck för snabbspårat antagande före utgången av 2026
• Arbetarorganisationer som kräver grundläggande arkitektoniska förändringar
• Företagsgrupper som stöder snabbt antagande med minimala ändringar
• Medlemsstaters varierande tolerans för harmonisering av bolagsrätt

Den komprimerade tidslinjen skapar särskilda utmaningar för meningsfull konsultation med aktörer och utveckling av ändringar. Historiskt har betydande bolagsrättsreformer krävt 18-24 månader för korrekt lagstiftande övervägande, vilket gör niomonadersmålet exceptionellt ambitiöst.

Potentiella lagstiftande utfall

Flera scenarion framträder från granskningens med aktörer konsekvenser:

Scenario 1: Grundläggande ändringar. JURI-utskottet svarar på farhågor om arbetarskydd med strukturella ändringar av artikel 4:s gap-filling-metod, regler om operativt säte för arbetstagardeltagande och förstärkta bestämmelser mot missbruk. Detta skulle fördröja antagandet bortom 2026 men skulle kunna säkra bredare stöd från aktörer.

Scenario 2: Kosmetiska modifieringar. Mindre tekniska ändringar adresserar specifika farhågor samtidigt som förslagets kärnarkitektur bevaras. Kommissionens tidslinje för utgången av 2026 förblir genomförbar, men fackligt motstånd kvarstår.

Scenario 3: Lagstiftande dödläge. Oförenliga positioner mellan arbetsmarknadens parter och medlemsstater leder till utdragna förhandlingar eller återkallande av förslag, likt de misslyckade Societas Privata Europaea- och Societas Unius Personae-prejudikaten från 2008-2018.

Gränsöverskridande samordning

Granskningen visade samordning mellan EESK:s arbetsgrupp och ETUC, som representerar både EU-institutionella och konföderala arbetarröster. Denna samordning kommer sannolikt att utsträckas till nationell facklig kontakt med medlemsstaternas regeringar i rådets förhandlingsfas.

Vad detta betyder för EU Inc-aktörer

EESK:s arbetsgruppsgranskning signalerar att EU Inc-förslaget möter organiserat och institutionellt förankrat motstånd på arbetarskyddsgrunder. Granskningens tidpunkt, institutionella sammansättning och substantiella kritik skapar flera konsekvenser:

För nystartade företag och scaleups: Förslagets ursprungliga ambition att tillhandahålla en förenklad, harmoniserad ram möter nu betydande ändringstryck som skulle kunna återinföra komplexitet eller fördröja implementering bortom kommissionens mål för utgången av 2026.

För investerare och rådgivare: Granskningen belyser rättslig osäkerhet kring krav på arbetstagardeltagande och gränsöverskridande operativa modeller. Due diligence-ramverk bör ta hänsyn till potentiella ändringar som adresserar skillnader mellan registrerat och operativt säte.

För beslutsfattare: Granskningen visar att snabbspårning av bolagsrättsreform utan omfattande stöd från aktörer riskerar att upprepa misslyckandena med tidigare paneuropeiska bolagsformsinitiativ. SPE- och SUP-förslagen misslyckades båda efter liknande farhågor om arbetarskydd och regulatory arbitrage.

För arbetsgivare: Den kraftiga skillnaden mellan EESK:s arbetsgivargrupp och arbetsgruppens positioner indikerar att EU Inc-implementering, även om den antas, kommer att möta pågående ifrågasättande kring tolkning och tillämpning av bestämmelser om arbetstagardeltagande.

Förslaget går nu in i en kritisk tremånadersperiod där JURI-utskottet kommer att utforma sitt yttrande och ändringar. Arbetsgruppens granskning säkerställer att farhågor om arbetarskydd kommer att figurera framträdande i den processen, vilket potentiellt kan omforma förslagets slutliga form eller förlänga dess lagstiftande tidslinje betydligt.

För detaljerad analys av förslagets tekniska bestämmelser, se vår kompletta guide till EU Inc. För bedömning av behörighetskriterier och deras potentiella modifiering genom lagstiftningsprocessen, konsultera vår analys av behörighetskrav.